25 Juli

Löning och Pride-invigning på skansen... Men jag ska jobba, det känns väldigt vemodigt kan jag lova.

Familjen har åkt iväg igen och jag är ensam i det stora och tysta huset. Det känns sådär lagom party. Inte alls okej faktiskt.

Kommer i säng vid 03:30 snåret efter en stängning, sover dåligt och blir väckt första gången vid 8:30 av Dawid som undrade om jag kunde/ville jobba idag, jag sa nej, jag orkar inte efter en kaosstägning och 5 timmars sömn, jag har planer, att sova. Sen så somnar jag om, pappa väcker mig vid 11 snåret och frågar om jag jobbar i helgen, jag muttrar ett ja till svar och somnar om igen. Jag var riktigt trött. Sen så väcks jag IGEN en halvtimme senare av att pappa säger att nu åker vi iväg igen och lämnar dig ensam några dagar till. Denhär gången så var det inte andra sidan jorden som gällde utan Hälsingland som hägrade för familjen. Jag blev hemma, ska ju jobba... Det hade ju varit kul att kunna göra NÅGONTING med familjen eller bara den grejen att mamma och pappa är hemma LIIITE på deras semester, jag kräver inte mycket, kanske en timme kvalitetstid med någon av er. Men icke.

Ska jag vara ärlig så blev jag ledsen, riktigt ledsen. Mamma kom inte ens ner för att säga hejdå. Dom bara åkte innan jag ens kommit upp ur sängen. Sen när de åkt i kanske en halvtimme så ringer mamma och frågar om jag är upptagen hela nästa vecka. "Ja mamma, det är Pride-veckan och jag vill inte missa det." Ville jag säga, men det går inte, jag vet. Hon ville att jag skulle följa med på en endagskryssning till åland med mormor och småsyskonen. Tyvärr mamma, jag vill inte. Hon vill "göra någonting med mig i sommar"
Jag men vadfan, åk inte iväg i två veckor, kom inte hem och dra igen efter 2 dagar. Vadfan tror du? Jag känner mig inte så jävla taggad på att göra någonting med dig, när du inte ens kan vara hemma lite.

Vill du göra någonting tillsamans med mig i sommar? Gå då i Prideparaden med mig, gå under stolta föräldrar eller bara titta på paraden le och tänk "Detdär är min dotter, hon är inte hetero, men jag älskar henne ändå"
Det skulle betyda så enormt mycket, men det vet du inte, det är tabu att prata om så jag hålelr käften när du är mitt uppe i din otroliga ärlighet.

Jag är så förbannat trött på att vara ensam nu... det är inte okej längre.