Leila K...

... var en av mina favvisar mellan 1995 och typ 1998 då jag släppte taget och blev som alla andra och lyssnade på Spice Girls och hoppade runt som en fjolla i en jävla sandlåda och trodde på fullaste jävla allvar att jag var en hästjävel. Egentligen så tror jag att jag bara ville leka tjyvjägare under lekarna och mörda som som på fullaste jävla allvar trodde att dom var hästar i en jävla sandlåda, på en jävla skolgård i en jävla snobb byggd kallade Bollstanäs!

Men men, innan den tiden. Innan typ tredje klass. När jag fortfarande byggde lådbilar med min storebror, sprang runt och levde rövare i skogen, lekte krig med killarna i klassen, när jag fortfarande lyssnade på Deep Purple, Rob 'n' Raz och Leila K. Tiden då scoutledaren med rödfärgat hår, som lyssnade på metal och hade piercing i tungan var min stora idol.
Just då, på den tiden. Då mådde jag överlag bra. Det som fick mig att må dåligt var när nått rötägg som inte tålde att bli slagen av en brud i hockey kunde dra mig i håret efter en match. Och när lyckan var att få plinka på gitarren eller när min tränare sa åt dom andra killarna i lagen att dom skulle vara lite mer som mig.

Men vad hände?

När började jag vika mig för normen? Bli en slav under dennes lagar?
Jag venne, men jag fattar inte nu hur jag kunde byta ut galna lekar i skogen och lådbilar mot att hoppa runt i en sandlåda dag ut och dag in, rast ut och rast in och blind tro att jag var en hästjävel!

Tur att jag kommit in på rätt spår igen och fattar att Frida, scoutledaren som var den stora idolen sådär 96-97 nånting, faktiskt är ball och nu har jag också insett att hon är rätt snygg sådär när man tänker tillbaka så skulle jag nog inte banga på att knulla henne hårt. Synd bara att jag hade henne i närheten när jag var 7-8 och inte nu.

Ibland gör man sånna missar i livet!

Men Leila K är fortfarande bra som fan!