Dagen började med att jag försov mig som ett as!
Jag hade planerat att träffa Fanny klockan 10 och innan dess hinna åka till jobbet och lämna in min avskedsansökan. Som ni förstår så fick jag jobbet på Multipartner. Men iaf, jag vaknar 9:30 och tänker FAN! Men att det går en buss kvart i 10 så jag bara skulle bli typ 5 minuter sen tills jag skulle träffa Fanny. Men själklart så har ju SL gjort om busstiderna så bussen gick tjugo i och jag hade missat den. Så jag springer bort till Löwmovägen och ser att en annan buss går! Pust! Men jag blir då nästan en halvtimme sen... Fanny ringer och vi bestämmer att vi ska ses i centrum istället.
Så jag kommer till centrum, jag hatar att vara sen bannar mig själv lite för att jag inte hann lämna in ansökan idag och måste göra det imorn, och jag kommer till mittpungten av centrum men ser ingen Fanny. Messar henne och ställer mig och väntar vid en gigantisk kruka med nått träd i och läser. Jag är helt inne i boken, Hon går genom tavlan, ut ur bilden, sjukt bra men tung bok, ett fantastiskt språk och en vacker skildring av en 10 årings ångest och ensamhet.
Men helt plödsligt så bryts min koncentration av att någon gör ett pussljud eller liknande nära mitt öra, jag sprätter till av rädsla och där står hon. Den saknade, den älskade och skrattar. Just i det tillfället så var jag både lite arg för att hon skrämt mig så men ändå så lycklig över att träffa henne igen! Ni ska bara veta hur jag saknat under denhär tiden från studenten! Att få han hennes nära igen är obeskriligt!
Vi börjar gå mot Runby, mot skogen, så var planen. Under sommaren så har jag utvecklat en rutin att gå fort, att stressa, att inte ta vara på tiden. Men att gå med Fanny är allt annat än stressande och fort, ni som känner henne vet vad jag menar. Det var otroligt skönt att bara gå och ta vara på varje steg, varje minut. Så vi gick på vägar och en tripp i skogen, pratade, var tysta, pratade och var lite tysta. Att vara tyst tillsamans med en annan människa kan bli riktigt pinsamt och jobbigt, men icke. Det var bara skönt, blev inte en jobbig tystnad som man måste slå hål på.
Men efter ett tag blev det hunger i magarna och vi bestämde oss för att gå och käka sushi i centrum. Så vi gick tillbaka dit vi började. Också här var det bara sköna tystnader som infann sig, men också prat om allt möjligt.
Så strosade vi runt i centrum i det lugna behagliga maket. Tog vara på alla steg, alla minuter. Det var bara så skönt att känna lugnet, jag har inte varit så lugn som jag varit idag på väldigt, väldigt länge. Vi hittade en ny affär, min nya älsklingsaffär! BARA naturgodis och torkade frukter osv! Helt galet nice! Så jag bestämde mig för att handla lite, till en början mest för att de har sånnadär kartonger som de har till asiatisk take away i amerikanska serier och filmer som man plockar i. Jag plockar, Fanny väljer lite, jag väljer lite och ganska så snabbt så blev kartonger full, jag trodde att det skulle bli skitdyrt, men det blev det inte som tur är. Jag betalar och vi fortsätter strosa runt, smaskandes på naturgodis. Efter ett tag vill varken jag eller Fanny hålla kartongen, båda var väll ganska nöjda men ändå så gick det inte att sluta och vi beger oss mot stationen. Centrum var avklarat.
Och utan att ha kollat på klockan eller planerat så kommer vi till stationen typ 3 minuter innan hennes tåg går, tre minuter kvar av lugnet. Ska jag vara ärlig så blev jag ledsen. Hela förmiddagen och eftermiddagen för den delen var så jävla trevlig och helt mysig. Tåget kommer, vi kramas, hon missar nästan tåget, jag ser hur det åker iväg och känner på en gång hur stressen börjar dra i mig igen.
Men jag åker iväg och har konfirmander på en gång, gladare än på länge.
Sen så kommer jag hem, äter middag och lägger mig lite senare för att kolla på Idol, tröttheten röck i ögonlocken och efter att första grabben sjungit uruselt så somnade jag och vaknade sådär kvart över tio, låg kvar i soffan ett tag och satte mig sen här och kan bara konstatera att denhär dagen är den bästa på otroligt jävla länge!!!
Tack!
Med kärlek!
tisdag 30 september 2008
söndag 28 september 2008
28 September
Jag vet, jag är sämst på att uppdatera här.
men iaf, idag är det lillasysters födelsedag och vi spenderade några timmar i centrum, köpte smink för 600 spänn och delade på en otroligt god banana split. =) Så jävla värt! Fyfan vad jag älskar min syster! <3
Gårdagskvällen spenderades först med närmsta släkten och sen med närmsta brudarna med några glas vin och massa prat! Helt to die for! Totalt underbart!
En av anledningarna till min totala tystnad här på bloggen är att jag har kommit in i en svacka just nu, mitt liv känns inte riktigt värt. Jag kan inte komma på någon logisk anledning till varför jag gör vissa saker, jag vill ha en bättre dygnsrytm och mer livskvalitet. Därför så har jag bestämmt mig för att byta jobb. Jag måste det. Jag har så svårt för att säga nej när frestelsen är mitt framför mig. Visst, nu kan ni ju tänka "Ta tillfället i akt och träna på självdisiplinen"
Självklart kan jag göra det, men jag orkar inte.
Jag vill inte förlora människorna, de flippade helt sjuka människorna.
Men jag vill samtidigt bli nöjd med mitt liv, det jag gör och vilka beslut jag tar.
Just nu så är jag inte det, jag blir sur på mig själv oftare än jag känner för och jag kan inte hålla emot, det bara är så.
Så jag hoppas som fan på att jag får jobbet på Multipartner!
men iaf, idag är det lillasysters födelsedag och vi spenderade några timmar i centrum, köpte smink för 600 spänn och delade på en otroligt god banana split. =) Så jävla värt! Fyfan vad jag älskar min syster! <3
Gårdagskvällen spenderades först med närmsta släkten och sen med närmsta brudarna med några glas vin och massa prat! Helt to die for! Totalt underbart!
En av anledningarna till min totala tystnad här på bloggen är att jag har kommit in i en svacka just nu, mitt liv känns inte riktigt värt. Jag kan inte komma på någon logisk anledning till varför jag gör vissa saker, jag vill ha en bättre dygnsrytm och mer livskvalitet. Därför så har jag bestämmt mig för att byta jobb. Jag måste det. Jag har så svårt för att säga nej när frestelsen är mitt framför mig. Visst, nu kan ni ju tänka "Ta tillfället i akt och träna på självdisiplinen"
Självklart kan jag göra det, men jag orkar inte.
Jag vill inte förlora människorna, de flippade helt sjuka människorna.
Men jag vill samtidigt bli nöjd med mitt liv, det jag gör och vilka beslut jag tar.
Just nu så är jag inte det, jag blir sur på mig själv oftare än jag känner för och jag kan inte hålla emot, det bara är så.
Så jag hoppas som fan på att jag får jobbet på Multipartner!
lördag 20 september 2008
20 September
Idag är det 6 dagar tills Fanny kommer hem :D
Och idag har jag gjort någonting som jag trodde att jag aldrig skulle våga (sure, det kommer låta löjligt men iaf) jag ändrade på facebook så att det står "söker kvinnor" så nu kommer typ alla mina kusiner och andra släktingar kunna, svart på vitt, se att jag är gay.
Egentligen ingen stor grej, men iaf.
Nu ska jag sova! För imorgon är en dag med många planer!
med kärlek!
Godnatt!
Och idag har jag gjort någonting som jag trodde att jag aldrig skulle våga (sure, det kommer låta löjligt men iaf) jag ändrade på facebook så att det står "söker kvinnor" så nu kommer typ alla mina kusiner och andra släktingar kunna, svart på vitt, se att jag är gay.
Egentligen ingen stor grej, men iaf.
Nu ska jag sova! För imorgon är en dag med många planer!
med kärlek!
Godnatt!
onsdag 17 september 2008
17 September
Vi har inte setts sen den 10 juni. Det blev ingen tid innan du åkte iväg och sen har du varit borta.
"Håll mitt hjärta Håll min själ
Lägg mitt huvud i ditt knä"
Jag har saknat dig och jag saknar dig något enormt. Sen när det inte kom något livstecken från dig på flera veckor så blev jag orolig, riktigt orolig. Jag har känt dig i 3 år nu, ganska precist. Men det tog nästan 2 av dessa 3 innan vi lärde känna varandra ordetligt, jag vet inte vad det var som tog så lång tid. Men jag var lite rädd för dig först, du var väldigt reserverad och du vann min respekt. Det är få människor som jag respekterar så mycket som de som är reserverade, det är inga männsikor som är så intressanta som de som är reserverade. Du kändes för bra för att få vara i min svär, för mogen.
"Säg att du menar
och vill mig väl
Håll mitt hjärta Håll min själ"
Jag har intalat mig själv att det är så fel. Men våren gav så många tecken, säkerligen så överanalyserade jag mycket och fick det till att bli possetiva saker som jag ville höra. Men när vi sågs sist, efter flakturen i studentdagens fulla lycka och du viskade det du inte fick säga i mitt öra. Sen så sågs vi inte mer, inte på kvällen i Tanto, du åkte innan jag kom. Inte innan du for iväg så långt som man kan komma, utan att åka till månen. Jag vet inte om du menar samma sak som jag skulle menat med orden, jag hoppas det.
"Som jag väntat alla år
Du kan läka mina sår"
Men jag vill få en rätsida på dethär, det är så länge sen. Men ändå bara några månader av ett helt liv. Men tiden har gett mig tid att tänka, det är inte fel som jag trodde först, det känns så rätt. Jag vill bara få tillfället att viska de orden, som jag inte ville att du skulle säga till mig, i ditt öra.
"Ta mina händer och gör mig hel
Ta mitt hjärta
Ta min själ"
Jag vill ha dig tätt intill mig och min svär, mitt liv.
Jag saknar dig, kom hem nu! 10 dagar är för lång tid!
"Håll mitt hjärta Håll min själ
Låt mig bara stanna här
Så allt jag ber dig allt jag begär
Håll mitt hjärta Håll min själ
Håll min själ"
"Håll mitt hjärta Håll min själ
Lägg mitt huvud i ditt knä"
Jag har saknat dig och jag saknar dig något enormt. Sen när det inte kom något livstecken från dig på flera veckor så blev jag orolig, riktigt orolig. Jag har känt dig i 3 år nu, ganska precist. Men det tog nästan 2 av dessa 3 innan vi lärde känna varandra ordetligt, jag vet inte vad det var som tog så lång tid. Men jag var lite rädd för dig först, du var väldigt reserverad och du vann min respekt. Det är få människor som jag respekterar så mycket som de som är reserverade, det är inga männsikor som är så intressanta som de som är reserverade. Du kändes för bra för att få vara i min svär, för mogen.
"Säg att du menar
och vill mig väl
Håll mitt hjärta Håll min själ"
Jag har intalat mig själv att det är så fel. Men våren gav så många tecken, säkerligen så överanalyserade jag mycket och fick det till att bli possetiva saker som jag ville höra. Men när vi sågs sist, efter flakturen i studentdagens fulla lycka och du viskade det du inte fick säga i mitt öra. Sen så sågs vi inte mer, inte på kvällen i Tanto, du åkte innan jag kom. Inte innan du for iväg så långt som man kan komma, utan att åka till månen. Jag vet inte om du menar samma sak som jag skulle menat med orden, jag hoppas det.
"Som jag väntat alla år
Du kan läka mina sår"
Men jag vill få en rätsida på dethär, det är så länge sen. Men ändå bara några månader av ett helt liv. Men tiden har gett mig tid att tänka, det är inte fel som jag trodde först, det känns så rätt. Jag vill bara få tillfället att viska de orden, som jag inte ville att du skulle säga till mig, i ditt öra.
"Ta mina händer och gör mig hel
Ta mitt hjärta
Ta min själ"
Jag vill ha dig tätt intill mig och min svär, mitt liv.
Jag saknar dig, kom hem nu! 10 dagar är för lång tid!
"Håll mitt hjärta Håll min själ
Låt mig bara stanna här
Så allt jag ber dig allt jag begär
Håll mitt hjärta Håll min själ
Håll min själ"
tisdag 16 september 2008
16 September
Det känns som om det var riktat rätt hitåt, men jag vet inte, det känns bara så. Troligtvis är det kanske det också...
Det bränner i alla fall som en enda majbrasa i själen, att veta att du gjort det. Ditt val, din möjlighet.
Å ena sidan så vill jag säga tack, och den sidan väger lite tyngre. Å andra sidan så vill jag säga, vadfan tog du inte chansen för? Kärlek är kärlek, den starkaste av alla känslor, släng inte bort den! Skit i hurfan jag känner, jag överlever och jag vill bara att du ska vara lycklig!
Det bränner i alla fall som en enda majbrasa i själen, att veta att du gjort det. Ditt val, din möjlighet.
Å ena sidan så vill jag säga tack, och den sidan väger lite tyngre. Å andra sidan så vill jag säga, vadfan tog du inte chansen för? Kärlek är kärlek, den starkaste av alla känslor, släng inte bort den! Skit i hurfan jag känner, jag överlever och jag vill bara att du ska vara lycklig!
måndag 15 september 2008
15 September
Fuckin' shit att jag aldrig lär mig! Det kommer fan att bli en pina att jobba imorn med fröken at flåsandes i nacken... Att jag aldrig lär mig!
Men godnattsånger är underskattat! Jag älskar det! Mysigast i världen!
Med kärlek!
Men godnattsånger är underskattat! Jag älskar det! Mysigast i världen!
Med kärlek!
torsdag 11 september 2008
11 Sepember
Nu har det kommit in 3 nya saker i min annars ganska inrutade vardag...
Så nu är rytmen, jobba, sova, tisdag, jobba, konfirmander, sova, jobba, ku, sova, jobba, dansa, sova... osv... Ni fattar!
Det har gjort en stor skillnad i hela min existens att ha den andliga närvaron, fysiska aktiviteten och de små söta sakerna, det är inte lika tråkigt och stressande att jobba, jag sover lite bättre än innan och de lediga dagarna känns som om jag vill göra något åt och inte bara sova bort. Det är underbart, jag tror att dansen är den största boven i dramat som gör att jag är så nöjd med livet. Så otroligt kul!
Idag så började vi på vår "riktiga" koreografi och den är snäppet lättare än uppvärmningskoreografin som börjar sitta nu och det är så mycket roligare när man känner att man kan greppa stegen något sånär efter några minuters träning och inte flera timmar. Vi ska, vad jag fattar, även vara med på nån julshow... Hanna, nej jag minns inte datumet nu... 23 november... kanske... eller nått. Så mycket minns jag utan att skriva upp det i kalendern. haha.
Helgen blir sweet!
Ledig imorn, ska sova och städa för att sen dra till Moppe-Carro och fucka ur lite med det flippade folket från Familjen. Fysingen.
Lördagen ska spenderas med min familj och sen hos Sanna som har inflyttningschill. Tagget är totalt! Hanna min älskade lilla lurv kommer från Götet och åååhhh! Ja, det är allt jag kan säga... ÅÅÅHHH!!! Ska bli trevligt att spendera kvällen med de andra som ska dit också, vad jag vet Fia och såklart Sanna men iaf! Trevlarns trevlarns!
Jag är taggad på livet igen! Och för tillfället jävligt taggad på Top Model!
Med kärlek!
Natti
Så nu är rytmen, jobba, sova, tisdag, jobba, konfirmander, sova, jobba, ku, sova, jobba, dansa, sova... osv... Ni fattar!
Det har gjort en stor skillnad i hela min existens att ha den andliga närvaron, fysiska aktiviteten och de små söta sakerna, det är inte lika tråkigt och stressande att jobba, jag sover lite bättre än innan och de lediga dagarna känns som om jag vill göra något åt och inte bara sova bort. Det är underbart, jag tror att dansen är den största boven i dramat som gör att jag är så nöjd med livet. Så otroligt kul!
Idag så började vi på vår "riktiga" koreografi och den är snäppet lättare än uppvärmningskoreografin som börjar sitta nu och det är så mycket roligare när man känner att man kan greppa stegen något sånär efter några minuters träning och inte flera timmar. Vi ska, vad jag fattar, även vara med på nån julshow... Hanna, nej jag minns inte datumet nu... 23 november... kanske... eller nått. Så mycket minns jag utan att skriva upp det i kalendern. haha.
Helgen blir sweet!
Ledig imorn, ska sova och städa för att sen dra till Moppe-Carro och fucka ur lite med det flippade folket från Familjen. Fysingen.
Lördagen ska spenderas med min familj och sen hos Sanna som har inflyttningschill. Tagget är totalt! Hanna min älskade lilla lurv kommer från Götet och åååhhh! Ja, det är allt jag kan säga... ÅÅÅHHH!!! Ska bli trevligt att spendera kvällen med de andra som ska dit också, vad jag vet Fia och såklart Sanna men iaf! Trevlarns trevlarns!
Jag är taggad på livet igen! Och för tillfället jävligt taggad på Top Model!
Med kärlek!
Natti
söndag 7 september 2008
7 September
Dagarna går i samma takt, jobb, vila, umgänge, jobb, vila, umgänge... osv ni fattar rytmen.
Jag vet inte om jag gillar det eller inte. Vissa dagar gillar jag det, livet, rytmen jag är nöjd med livet och tillvaron. Och vissa dagar är sin idag när jag bara vill dra något gammalt över mig och sova bort några veckor. Det rä lite berg och dal-bana men vadfan. Det som egentligen stör är att jag ibland är lika klumpig som killen i filmen Hitch som jag tittar på nu.
I övrigt så har jag tillbringat dagen i soffan med lite L-word avsnitt efter att jag lämnade av Laley vid bussen när hon skulle till jobbet. Lite wiengummin har avvärkats och det har ändå varit en helt okej dag...
Nu ska jag fortsätta kolla på filmen och jobba på att sluta klampa runt och öka finkänsligheten lite, det skulle inte skada.
med Kärlek!
Jag vet inte om jag gillar det eller inte. Vissa dagar gillar jag det, livet, rytmen jag är nöjd med livet och tillvaron. Och vissa dagar är sin idag när jag bara vill dra något gammalt över mig och sova bort några veckor. Det rä lite berg och dal-bana men vadfan. Det som egentligen stör är att jag ibland är lika klumpig som killen i filmen Hitch som jag tittar på nu.
I övrigt så har jag tillbringat dagen i soffan med lite L-word avsnitt efter att jag lämnade av Laley vid bussen när hon skulle till jobbet. Lite wiengummin har avvärkats och det har ändå varit en helt okej dag...
Nu ska jag fortsätta kolla på filmen och jobba på att sluta klampa runt och öka finkänsligheten lite, det skulle inte skada.
med Kärlek!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
