9 Oktober

Nu håller jag på och fixar med det sista, jag tror inte att jag glömt något viktigt i alla fall...

Taxin kommer om ungefär 2 timmar och 40 minuter och jag börjar bli sådär extremt nervös som jag blir när jag ska flyga. Dock så är det inte lika jobbigt som innan vi åkte till Barcelona, jag har en vag kännsla av att jag är lite som en häst i beteendet när jag flyger. Alltså att jag tar efter min mammas beteende och därför är sjukt rädd, nu känns det helt okej, dock så har jag en hel del saker osagda till människor och så vidare. Men så ska det förbli tills jag kommer hem.

Dock så är det på tok för mycket otrevliga saker som händer runt omkring mig, dock har inte jag blivit drabbad direkt själv. Men människor i min närhet. Och det suger kan jag lova!
Idag fick jag veta att en av mina kära kollegor i församlingen kommer vara sjukskriven i typ en månad för att hon ska oppereras på måndag, väldigt otrevligt och jag blev så chockad när jag hörde det att jag bara drog till med ett såndär fånigt flin som jag alltid råkar göra när någonting blir fööör jobbigt, så är det alltid, jag ler när det blir för mycket. Vilket känns helt jävla sjukt! Varför? Det är ju inte som om det är nått att le åt? Jaja...
Jag ber för dig.

Nu ska jag nog ta mitt nervösa nervnäste och gå ut och röka!

Med Kärlek!