29 December

Idag har jag tittat på 7 The L-Word avsnitt och nu är jag helt jävla körd i huvudet, min rygg värken och det känns som om jag kommer att få sittsår snart.

Just nu rä det mycket som försigår i mitt huvud. Det är någonting som inte stämmer, någonting kommer snart att gå sjukt fel om inte någon av oss gör någonting åt det. Vi har inte varit vänner så fasligt länge, men ändå väldigt länge. Det rä nästan precis 3 år sen som vi pratade med varandra för första gången. Jag minns inte exakt när det var, men jag minns tillfället. Matsalen, Grimsta högstadium, jag blev jättenervös när du satte dig vid vårt bord. Jag visste inte om du kände igen mig, men jag kände igen dig. Det som gjorde mmig nervös var att du skulle dömma mig och tro att jag är lika förjävlig som vän, som jag var som coach. För det var jag, jag var en förjävlig coach, iaf då, till det laget. Jag fick ingenting att fungera, jag iprincip skrek träningar och matcher igenom för att få folks uppmärksamhet och jag mådde dåligt typ 2 dagar i förväg för att ha det laget på träningar, man kunde aldrig veta om det skulle komma några och vilket humör de skulle vara på. Det gjorde mig sjukt osäker och en jävligt dålig coach. Jag trodde att du skulle dömma mig för att vara dendär riktigt jobbiga, osäkra, skrikiga personen som jag var som coach.
Men det gjorde du inte.

Och nu sitter jag här, 3 år senare och har en vän som har kommit mig så nära som ingen annan. Du vet alla mina bra sidor, men också alla mina dåliga. Jag vet alla dina bra sidor och också dina dåliga. Men jag älskar dig för att du är en människa med bra och dåliga sidor, verkligen, jag älskar dig väldigt mycket. Och jag vet att vi borde prata om det men jag vågar inte ta upp det. Den senaste tiden har vi gnabbat väldigt mycket. Egentligen kanske inte mycker, men för att vara oss så är det väldigt mycket. Vi missförstår varandra hit och dit och det känns inte bra. Det känns aldrig bra när vi gnabbas, jag tycker absolut inte om det. Men ändå så vet jag att man behöver gnabbas, i alla sorters förhållanden, vänskapliga och i kärleksrelationer. Men jag verkligen hatar att gnabbas med dig. Det känns nästan som om du glider bort, det som fanns för ett halvår sen är inte där och jag saknar det. Men mest så saknar jag dig just nu. Väldigt mycket saknar jag dig. Din doft, ditt skratt, din röst och känslan av att ha dina armar runt mig, att krama dig och luta mig mot din axel som är i den precis perfekta höjden för att luta sig mot.

Jag vet inte vad du gör imorgon men jag ska ta reda på det, för jag saknar dig. Massor.

Med kärlek

Godnatt