8 December

Jag börjar tröttna på dethär nu...

Ett dygn utan någon som hellst männsklig närhet än med några decimeters avstånd gör mig galen. Nu förstår jag detdär med 11 kramar per dag. Verkligen.
Men men, jagen tillbringades med att sova lite för länge, inte göra det som förväntas av mig utan vara hemma och sanera i stället, jag mår lite smådåligt över det men jag tycker på något sätt att jag hade giltiga själ till att inte dyka upp. Men jag borde kanske ha ringt. Men men, nu gjorde jag inte det och jag orkar helt enkelt inte ha dåligt samvete för det.
När jag sanerat hela nedervåningen så tog jag den andra duschen för dagen, klädde på mig och drog iväg till Andreaskyrkan i stan med Hanna och tillhörande pappa och morföräldrar. Där hade karin coh Fia julkonsert och jag verkligen älskar julkonserter. Flerstämmig sång och hela grejen med lucia (linnen, ljus, kransar, ja ni fattar) är nog det mysigaste på året. Jag fick gåshud massor med gånger och jag blandas alltid med två kännslor, samma kännslor, varje gång också. Det ena är förundran över hur människor kan få fram så rena toner och det andra är avundsjuka för att jag själv inte har någon som hellst musikalisk talang, lite ilska kan man nog slänga in också.
Men det var rysligt fint! Tack så jättemycket Fia för biljetten!

Imorgon så ska det julbakas för hela slanten med familjen och sen så tänkte jag hinna med att gå till kyrkan och titta på luciafirandet där. Det blir säkert jättebra. Men jag måste typ gå och sova nu för att jag ska orka morgondagen i så fall. Jag har märkt det att jag sover så sjutk mycket nu för tiden, de senaste dagarna har jag sovit dryga 12 timmar per natt och ändå så är det svårt att komma upp när klockan ringer. Jag vaknar helt enkelt och stänger av den och kryper ner i sängen igen och sover typ 4 timmar till.
Det är helt galet, det måste vara årstiden!

Med kärlek!

Godnatt!