2 Mars

Jag har några krav på mig själv som jag sätter namn på genom Mr och Ms.
Mr. R
Ms. T
Är två exempel.

Mr. R gör jag allt för att bli av med, jag vill inte ha något med honom och hans vassa kanter att göra. Ms. T däremot dyrkar jag som en gud och gör allt som står i min makt för att tillfredställa henne.

Nu i helgen har jag gått emot dem båda på, för mig, negativa sätt.
Jag gav mig för Herrns krav och följde inte Fruns tvång.

Detta leder till smärta, kroppslig och själslig smärta. Egentligen så vill jag inte ha den, men jag är för feg för att försöka slita mig loss ur Herrn och Fruns grepp om mig. Innerst inne tror jag att jag inte vill till 100%. Jag vet att jag borde, jag sviker för många runt omkring mig. Människor som verkligen betyder någonting, som betyder allt. Men jag pratar inte. Så är det. Om man inte frågar, då kanske man får ett svar men det kan jag inte heller lova.

Just nu är det mycket som försigår inom mig och jag går sakta steg nerför trappan, även om jag kravlar mig fast vid räcket med all min kraft så går jag sakta men säkert neråt.

Jag kan inte lova att jag klarar det, men jag lovar att försöka att inte gå några fler trappsteg innan jag åker till Barcelona eller fram till föreställningsveckan för slutproduktionen.
Andra ska INTE bli drabbade av min feghet att ta tag i Herrns och Fruns krav på mig!
Så är det bara!

Men annars så har dagen varit bara bra. Hanna kom hit och jag färgade hennes hår och sen gick vi ner till KU 18+ som var mer än värt min tid. Intressant och givande och jag har kommit på att jag måste bli bättre på att formulera vad jag tänker, för min tanke känns så mycket bättre när jag tänker på den än vad det sen blir när jag försöker formulera den så att andra förstår.

Men Kärlek!

Klorhexidin och sterila kompresser är mina bästa vänner just nu, de hjälper mig mot en infektion och ytterligare smärta.